Ryggsmärta är ett vanligt förekommande besvär och ca 80 % av oss kommer att uppleva ryggsmärta under vår livstid.

Ryggsmärta beror sällan på att du har en skada i ryggen och ca 90-95 % av alla ryggbesvär är s.k. icke-specifika, vilket just betyder att det inte går att finna en fysisk skada som orsakar besvären, såsom diskbråck, fraktur eller reumatism.

De flesta av oss har hört om någon som har haft diskbråck, ihopsjunkna diskar, förslitningar eller någon annan förändring i ryggen som gav dem smärta i ryggen.

Vad vi sällan hör om är hur vanligt det är med förändringar i ryggen som inte ger oss några symptom. På senare år har man gjort flertalet studier där man istället har fokuserat på personer som INTE har ont i ryggen och vad dessa personer har för “fynd” på en MR-scanning. Det har då gått att konstatera att förändringar i ryggen, synliga på MR-scanning, är högst vanligt även bland befolkning som inte har några symptom i ryggen.

Tex:
Ca hälften av 40-åringar som INTE har ryggsmärta har en eller flera ihopsjunkna diskar i ländryggen, för 60-åringar är det ca 2/3.
Ca var tredje 40-åring som INTE har ryggsmärta har ett eller flera diskbråck.
Ca ⅔ av 40-åringar som INTE har ryggsmärta har s.k. degenerativa diskar.

Dessa typer av förändringar i ryggen är med andra ord vanliga och behöver absolut inte betyda att vi upplever några symptom.

Tron på MR och röntgen som guldstandarden för diagnostik av ryggsmärta är svår att utmana. Känslan är ofta att “om jag bara får en MR/röntgen kommer jag få svar på exakt vad som är fel med min rygg”.

MR och röntgen visar dock endast en bild av hur ryggen ser ut när du ligger eller står stilla, det visar tex inte vad som sker när du rör på dig. Ett annat problem med bilddiagnostik är att det inte är tydligt mätbart. En termometer tex, kan mäta den aktuella temperaturen och presentera en siffra. Bilddiagnostik har inte den här typen av exakt mätning.

Ett bra exempel på detta kommer från en studie, där en patient tog 10 MR-scanningar av ryggen på 10 olika kliniker under en 3-veckorsperiod. MR-scanningarna blev sen undersökta och rapporterade av 10 olika radiologer. Totalt rapporterades 49 olika “fynd” från dessa radiologer. Men, inte ett enda av dessa 49 fynden fanns rapporterade av alla radiologer. Det är detta som blir problemet med den mänskliga faktorn där en person ska läsa av och tolka bilderna.

Så snarare än att jämföra det med en termometer som mäter temperaturen är bilddiagnostik mer som en meteorolog som ska tolka data och rapportera en väderleksrapport.

Har bilddiagnostik någon användning alls? Ja absolut. I vissa lägen kan det vara nyttigt med bilddiagnostik för att evt. utesluta en skada eller sjukdom som behöver en annan behandlingsmodalitet, tex operation.


Enskilda vetenskapliga studier ska inte uppfattas som att en frågeställning är besvarad med 100 % säkerhet. Forskning ska kunna upprepas med liknande resultat för att vi ska kunna stärka sannolikheten för att hypotesen stämmer.