De flesta av oss känner oss nog tvärsäkra på att löpning sliter mer på knäna än en promenad. Att varje nedslag, med hela kroppens vikt fokuserat på ett ben, till slut kommer leda till skador i knäts strukturer.

Men hur klarar sig den här tesen rent vetenskapligt?

En studie från Kanada tog sig an att undersöka belastningen av knäna vid löpning och gång.

Man fann då att belastningen på knät var ca 3 gånger högre vid löpning än vid gång för varje kontakt med marken. Men, när man tittade på den totala belastningen för en viss sträcka var det ingen skillnad mellan gång och löpning.

Vid löpning har nämligen foten kortare kontakttid med marken, du tar dig framåt i ett högre tempo och steglängden är längre.

Med andra ord kan samma sträcka avverkas på kortare tid, med färre steg och därmed med färre fotisättningar och mindre kontakttid mellan fot och underlag, då belastningen på knät sker.

Så trots att belastningen på knät är större för varje steg vid löpning jämnas den totala belastning ut under en given sträcka.

Den totala kraften, eller belastningen, på knät under en given sträcka blev således likvärdig för gång och löpning.

Detta skulle kunna vara en del av förklaringen till att löpare inte tycks lida större risk av att drabbas av artros i knäna än icke-löpare, vilket du kan läsa om HÄR


Enskilda vetenskapliga studier ska inte uppfattas som att en frågeställning är besvarad med 100 % säkerhet. Forskning ska kunna upprepas med liknande resultat för att vi ska kunna stärka sannolikheten för att hypotesen stämmer.